Snart nytt år och ny undervisning

Så vad gör man den sista lördagkvällen 2007?

Jo, börjar förbereda nästa års undervisning varhelst jag kan få komma nära de som ska studera företagsekonomi. Surfar lite för att se vad som hänt sen förra terminens upplägg. Leta efter nya infallsvinklar på hur vi ska höja vår informationskompetens denna gång.Tänkte mig först ett litet pass med internetsajter och internetsurfande. Starten äger rum på intute (tidigare hette det SOSIG) Och eftersom företagsekonomin hör till samhällsvetenskaperna så bokmärker vi direktsajten för dessa:

http://www.intute.ac.uk/socialsciences/

På denna portal eller ämnesguide, om ni så vill, eller gateway, kärt barn har många namn, som länkar till sajter inom den akademiska sfären tänkte jag mig att med hjälp av en virtuell träningssida på ett pedagogiskt sätt leda in studenterna på det som är publikationer inom företagsekonomin.

Intute: Virtual Training Suite
virtual guide to Internet for Business Studiesintute är en gateway eller portal för samhällsvetenskapernasom är en bra ingång till sajter av alla slag även inom företagsekonomin.
När man googlar (säger ni googla när ni surfar via webbläsaren/browsern?) så kan man skriva in flera ord i rad med mellanslag mellan för att få en bra träff - ju fler precisa ord man skriver in det vill säga. Mätningar visar att vi allra oftast skriver in ETT ord i sökrutan i google. Skriv in TVÅ eller våga dig på tre eller fyra och jämför relevansen på de översta fyra - fem träffarna!
Via en portal i jämförelse med google (om det är det som man söker i när man säger att man söker på internet) kan man sålla bort ganska mycket eftersom där erbjuds rekommenderade sajter inom ett visst område.

Guiden är gjord för att “improve our internet skills” men jag ska använda den till något annat (förutom att jag tipsar om att man kan ta guiden Andy Hargrave, Content Developer, Biz/ed,UK vid handen för självstudier och genom att man samlar användbara länkar i en kundkorg och sen kan mejla dem för eget syfte senare)

Jag brukar gärna utgå från källorna snarare än referenserna till dem även om det är svårt för mig att skilja dessa åt ibland- man blir skadad i jobbet. Att internet är ett överflöd av källor gör att den indelning som görs av sources- källorna är rätt användbar för såväl vana som ovana internetsökare. Det finns fem huvudgrupper av källor i denna träningssajt från intutet. Det är organisationer, informella organisationer, massmedia, personer (individer) samt publikationer.
Man kan med fördel kommentera dessa gruppers information på internet om man tänker sig lite mer fokus på källkritik på internet. Källkritik är och förblir en viktig och oupphörlig sak för såväl lärare som bibliotekarier att behandla och diskutera med studenter, det är fundamentalt för högre utbildning.

Det leder oss in på publicerat material som ligger åtkomligt på internet för demsom är registrerade användare vid högskolan. Från det publika till det exklusiva internet.
google scholar är dock outstanding när det gäller vetenskapliga artiklar och rapporter; givet att man går invia bibliotekets webbplats (och vår proxyserver) så ges länkar direkt från google scholar till själva dokumentet (som jag ofta kallar artikeln) i sin helhet - så kallad fulltext av de elektroniska tidskrifter som högskolan prenumerar på.

En liten utvikning är på sin plats om sådant material som man kan få tillgång till som anställd eller student vid högskolan. Exklusiviteten ligger i att det finns restriktioner för hur man använder källorna. Det handlar om upphovsrättsskyddat material som vi oftast äger rätt att skriva ut för eget bruk i ett exemplar. Det är inte tillåtet att spara eller vidarebefodra artiklar ur elektroniska tidskrifter. Detta material är också exklusivt avsett för utbildning och forskning vilket gör att det i en eller annan form är subventionerat av staten.

Källor ska man alltid ge credit, man kan uttrycka det som att att en grundsten i vetenskapligt baserad aktivitet bygger på att man talar om och visar vem som sagt och skrivit vad.
Tillbaka till det kommersiella google scholar: Ett par klick från sökningen till fulltext alltså - till skillnad från sökningar i Samsök eller ELIN. Jag hoppas mycket på samsök framöver men den ska tugga sig igenom och göra sökningar i flera databaser på ett sätt som gör att det tar tid. Och vi blir allt mer bortskämda med korta svarstider.

Libris - som varje medborgare och företagsekonom eller statstjänsteman med för den delen - ska vara bekant med - har lanserat nytt gränssnitt. Libris innehåller (kort uttryckt) hänvisningar till alla böcker som finns vid svenska universitetsbibliotek och här är den engelska genvägen som kommer vara betydelsefull för de internationella studenterna hos oss: http://libris.kb.se/setattribute?language=en&redirect=http://libris.kb.se
Vi använder den för fjärrlån biblioteken emellan till gagn för studier och forskning i Sverige.


Förutom intute finns andra portaler eller gratis sökmotorer för specifikt vetenskaplig informationtill exempel scirus.com eller google scholar. Såg en rankning för sajter nyligen.
På topp låg intute följt av BBC:s sajt och sedan kom Dictionary.com där finns t ex en funktion där vi får uppslagsord till flera olika språk eller en funktion som direktöversätter text. Har ej testat den senare ännu och vet inte så mycket om dessa sajter typ babelfish som kanske är mest känt.
Via bibliotekets webbplats kan man nå en annan sökmötet nämligen scirus har en finess med att lista närliggande och rekommenderade sökord i den högra menyn så att man kan få kläm på och ringa in ett intresseområdes namn och begrepp inom området på engelska.här kan man få både websajter men också länkar till artiklar och forskningsrapporter.

Om vi går tillbaka till intute där vi började med guiden så ser vi att övriga internet delas in genom andra sorts dokument eller sajter som inte nödvändigtvis är publicerat material utan webbsidor av olika slag.

Kanske ska man sluta där med nåt flagrant exempel på brist på trovärdighet? Nej, det får gymnasieskolan ägna sig åt, kan jag tycka. Källkritik av internetsajter hinner vi inte med som bibliotekarier på högskolan eftersom vi oftast får max ett par timmar till förfogande för en hel utbildning på tre-fyra år.

Då gäller minsann att prioritera och att helt utgå ifrån de informationsbehov som finns just här och nu. Helst vara problemorienterade i vår undervisning och situationsanpassade på olika sätt. Om jag får så håller jag gärna en föreläsning för studenterna först så att jag kan tala ganska oavbrutet men det måste följas av egen tid framför dator i direkt anslutning för egna aktivikteter. Men mer om det senare för nu sätter jag punkt.

Notis
30 december, 2007
Facebook Librarian rankar scholarly sources, källor på nätet: intute kommer på topp sedan följer BBC Learning, scirus, DOAJ och ERIC.
Publicerat av pan01

Inför det nya året 2008

Så vad gör man den sista lördagkvällen 2007? Jo, börjar förbereda nästa års undervisning varhelst jag kan få komma nära de som ska studera företagsekonomi. Surfar lite för att se vad som hänt sen förra terminens upplägg. Leta efter nya infallsvinklar på hur vi ska höja vår informationskompetens denna gång.

Tänkte mig först ett litet pass med internetsajter och internetsurfande. Starten äger rum på intute (tidigare hette det SOSIG) Och eftersom företagsekonomin hör till samhällsvetenskaperna så bokmärker vi direktsajten för dessa:

http://www.intute.ac.uk/socialsciences/

På denna portal eller ämnesguide, om ni så vill, eller gateway, kärt barn har många namn, som länkar till sajter inom den akademiska sfären tänkte jag mig att med hjälp av en virtuell träningssida på ett pedagogiskt sätt leda in studenterna på det som är publikationer inom företagsekonomin.

Intute: Virtual Training Suite

virtual guide to Internet for Business Studiesintute är en gateway eller portal för samhällsvetenskapernasom är en bra ingång till sajter av alla slag även inom företagsekonomin.

När man googlar (säger ni googla när ni surfar via webbläsaren/browsern?) så kan man skriva in flera ord i rad med mellanslag mellan för att få en bra träff - ju fler precisa ord man skriver in det vill säga. Mätningar visar att vi allra oftast skriver in ETT ord i sökrutan i google. Skriv in TVÅ eller våga dig på tre eller fyra och jämför relevansen på de översta fyra - fem träffarna!

Via en portal i jämförelse med google (om det är det som man söker i när man säger att man söker på internet) kan man sålla bort ganska mycket eftersom där erbjuds rekommenderade sajter inom ett visst område.

Guiden är gjord för att "improve our internet skills" men jag ska använda den till något annat (förutom att jag tipsar om att man kan ta guiden Andy Hargrave, Content Developer, Biz/ed,
UK vid handen för självstudier och genom att man samlar användbara länkar i en kundkorg och sen kan mejla dem för eget syfte senare)

Jag brukar gärna utgå från källorna snarare än referenserna till dem även om det är svårt för mig att skilja dessa åt ibland- man blir skadad i jobbet. Att internet är ett överflöd av källor gör att den indelning som görs av sources- källorna är rätt användbar för såväl vana som ovana internetsökare. Det finns fem huvudgrupper av källor i denna träningssajt från intutet. Det är organisationer, informella organisationer, massmedia, personer (individer) samt publikationer.

Man kan med fördel kommentera dessa gruppers information på internet om man tänker sig lite mer fokus på källkritik på internet. Källkritik är och förblir en viktig och oupphörlig sak för såväl lärare som bibliotekarier att behandla och diskutera med studenter, det är fundamentalt för högre utbildning.

Det leder oss in på publicerat material som ligger åtkomligt på internet för dem
som är registrerade användare vid högskolan. Från det publika till det exklusiva internet.

google scholar är dock outstanding när det gäller vetenskapliga artiklar och rapporter; givet att man går invia bibliotekets webbplats (och vår proxyserver) så ges länkar direkt från google scholar till själva dokumentet (som jag ofta kallar artikeln) i sin helhet - så kallad fulltext av de elektroniska tidskrifter som högskolan prenumerar på.

En liten utvikning är på sin plats om sådant material som man kan få tillgång till som anställd eller student vid högskolan. Exklusiviteten ligger i att det finns restriktioner för hur man använder källorna. Det handlar om upphovsrättsskyddat material som vi oftast äger rätt att skriva ut för eget bruk i ett exemplar. Det är inte tillåtet att spara eller vidarebefodra artiklar ur elektroniska tidskrifter. Detta material är också exklusivt avsett för utbildning och forskning vilket gör att det i en eller annan form är subventionerat av staten.

Källor ska man alltid ge credit, man kan uttrycka det som att att en grundsten i vetenskapligt baserad aktivitet bygger på att man talar om och visar vem som sagt och skrivit vad.

Tillbaka till det kommersiella google scholar: Ett par klick från sökningen till fulltext alltså - till skillnad från sökningar i Samsök eller ELIN. Jag hoppas mycket på samsök framöver men den ska tugga sig igenom och göra sökningar i flera databaser på ett sätt som gör att det tar tid. Och vi blir allt mer bortskämda med korta svarstider.

Libris - som varje medborgare och företagsekonom eller statstjänsteman med för den delen - ska vara bekant med - har lanserat nytt gränssnitt. Libris innehåller (kort uttryckt) hänvisningar till alla böcker som finns vid svenska universitetsbibliotek och här är den engelska genvägen som kommer vara betydelsefull för de internationella studenterna
hos oss: http://libris.kb.se/setattribute?language=en&redirect=http://libris.kb.se
Vi använder den för fjärrlån biblioteken emellan till gagn för studier och forskning i Sverige.

Förutom intute finns andra portaler eller gratis sökmotorer för specifikt vetenskaplig informationtill exempel scirus.com eller google scholar. Såg en rankning för sajter nyligen.
På topp låg intute följt av BBC:s sajt och sedan kom Dictionary.com där finns t ex en funktion där vi får uppslagsord till flera olika språk eller en funktion som direktöversätter text. Har ej testat den senare ännu och vet inte så mycket om dessa sajter typ babelfish som kanske är mest känt.

Via bibliotekets webbplats kan man nå en annan sökmötet nämligen scirus har en finess med att lista närliggande och rekommenderade sökord i den högra menyn så att man kan få kläm på och ringa in ett intresseområdes namn och begrepp inom området på engelska.
här kan man få både websajter men också länkar till artiklar och forskningsrapporter.

Om vi går tillbaka till intute där vi började med guiden så ser vi att övriga internet delas in genom andra sorts dokument eller sajter som inte nödvändigtvis är publicerat material utan webbsidor av olika slag.

Kanske ska man sluta där med nåt flagrant exempel på brist på trovärdighet? Nej, det får gymnasieskolan ägna sig åt, kan jag tycka. Källkritik av internetsajter hinner vi inte med som bibliotekarier på högskolan eftersom vi oftast får max ett par timmar till förfogande för en hel utbildning på tre-fyra år. Då gäller minsann att prioritera och att helt utgå ifrån de informationsbehov som finns just här och nu. Helst vara problemorienterade i vår undervisning och situationsanpassade på olika sätt. Om jag får så håller jag gärna en föreläsning för studenterna först så att jag kan tala ganska oavbrutet men det måste följas av egen tid framför dator i direkt anslutning för egna aktivikteter.

Men mer om det senare för nu sätter jag punkt.

"Hur känns det?"

Att få frågan om hur det känns att få högre lön när man vet att det inte finns någon information som tyder på det från arbetsgivarens sida - är en märklig upplevelse. Även om arbetsgivaren funnit oskäligt låga löner så tror jag det när jag ser det.

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=991679
http://svt.se/play?a=991679

"Tvärsnytt har vid flera tillfällen rapporterat om bristandejämställdhet på Mälardalens högskola. Nu har de själva - på JÄMO:s
uppdrag - granskat sin verksamhet, och det visar sig att:
bibliotekarier i den akademiska världen tjänar minst i förhållandetill sin utbildning." Medverkande: Pernilla Andersson bibliotekarie Mälardalens högskola
Torbjörn Messing jämställdhetssamordnare Mälardalens högskola
Reporter: Marianne Dalos
Fotograf och redigerare: Melker Blomberg

Källa SVT

The Reference situation

In the reference situation and in every meeting with the student or other users there is more to learn about it. I had an instruction yesterday with students taking Industrial management and I also spoke to a nursing student on my way to lunch. Both the student I know (female around 30) and the students in the lecture room (male and female 25) brought up the issue that if they need help they will ask a class mate first. To ask a librarian is not on the top five list of things one does, that’s a fact and we have to accept and understand this.

12 oktober 2007

In the middle of the night..

I found a new place to go.

http://librarytalk.coollibrarian.com/

On being user-centric

In the reference situation and in every meeting with the student there is more to learn about it. I had an instruction yesterday with students taking Industrial management and I also spoke to a nursing student on my way to lunch. Both the student I know (female around 30) and the students in the lecture room (male and female 20-30 years) brought up the issue that if they need help they will ask a class mate first. To ask a librarian is not on the top five list of things one does, that's a fact and we have to accept and understand this.

The nursing student had done some practical things in the library she said like changing her password on the computer - since the university have changed the IT platform during summer. I asked her if it went well and she answered that a friend helped her out since she didn't want to disturb the library staff. I protested and of course said that we were there for the students but it is one thing to say it and write it, which I do, and another thing to do it.

The group I had yesterday were from at least three continents and they arrived i Sweden less than a week ago. They want the information to be relevant for their purposes and much of the instruction concerned their list of main course literature. I tried to put in a few other things when demonstrating how to find course literature. Or how to not find. :-) We have had the same problem for years to get hold on information on demanded titles for the curricula every semester. What can I say? I must always listen to the students complaints and be willing to have a dialogue on the matter - and their problems are definitely of my concern since I have the responsability for the collection. Hang the librarian :-)

The man that left the room silent without even a glance or a sigh is bothering me. It is difficult not to take it personally to some extent and to wonder what might be the reason. Did I ignore him (they were only 13 students; one student was hidden behind the video projector)?
Was he bored? Was something distracting him?

--

This morning a read a recent published editorial on the problems concerning being user-orientated and the authors are posing very good questions on the subject. I love the questions more than the answers generally and these specifically, and I quote:

"How are creativity and innovation supported in the context of your library’s strategic plan? How much work time does your library allow for innovation? Would you characterize your library’s strategic plan as active? Exciting? Relevant? How do you, or your senior administrators, keep your library’s strategic plan active, exciting and relevant?" (Mitchell E. and Young, Charles E page 2)

The viewpoint of the authors is to really try the Second Life for a while and than pose the questions on user-centricity again. Well, it is a interesting idea but I must return to my daily duties. I have started with a avatar librarian at home where I can explore new internet features undisturbed..

Are we going were our users are going, she asks. I guess it is really a difficult thing to do it and not just use the the buzzword in our policies. But some people might need to repeat a concept over and over again. I am more the kind of person that tries to find synonyms and own articulations and for me that is part of a process of digesting and integrating new concepts and ideas.

Source: Eleanor Mitchell and Charles E. Young (2007) Further thoughts about putting the user at the center Reference Services Review; Vol. 35 : 1
Article URL: http://www.emeraldinsight.com/10.1108/00907320710729328

In memoriam PA Andersson

Me in the kitchen of my mothers home on the funeral day of my beloved father. He taught me so much and was taken away far too soon from us all. The music he gave me is the chord of my life.

About the interdepence of each other

I am really happy to be witnessing a change in the job scene. Since the new head of library arrived the possibilities are more radical than I could have imagined. My new role must be to cooperate and support others rather than agitating. I may have the role of supporting others ideas (which was ideas of mine some three years ago) instead of trying take to a audience whom I felt where never listening. And I am really touched when I realize that on or two of my ideas really will be of value and adopted in the organisation, I am so pleased and deeply thankful.

University librarian feels like a fairly decent job again.

Late Sunday evening

I was almost going to put an end on this blog after four months of silence, when it struck me that this blog is in a couple of days celebrating its second anniversairy. Thanks for the eleven visits, I am afraid I did not think that anyone would read the blog and that probably a totally wrong attitude when publishing texts.

I am a bit curious about the effects of the aquisition of ProQuest by CSA, I used ABI/INFORM in my session last week and the access and usability of the database would not gain from changing to another interface like for example Sociological abstracts from CSA.