Om bevis och tolkning

Ska förbereda databasdemo för distriktssköterskor och fortbildning i folkhälsoarbete men fastnar i kurskravet på evidensbaserat tänkande. Jag känner att det för mig är omöjligt att inte begripa sammanhanget där jag är ombedd att medverka.

Ramlar in i oerhört intressant kontrovers inom evidensbaserad medicin. Jag märker att jag klarar av att bara liksom nosa på de olika argumenten som ganska självklart rör både ontologiska och epistemologiska utgångspunkter. Lägger åt sidan. Men nu har jag lärt mig: skriv först några rader. Dokumentera först själva essensen i det du finner - så kan du släppa saken och jobba vidare. Jobba innebär för mig något helt annat än att skapa kunskap. Mitt arbete är att hitta en vinkel på hur jag i ett visst sammanhang gör källorna begripliga och relevanta. Finns ett uns av eget engagemang så märks det i föreläsningssalen. Finns det inget patos så är studenterna de första att reagera.

Ska lämna ut fjärrlån vid informationspunkten. Låntagaren har beställt Time and Narrative av ingen mindre än Paul Ricœur. På engelska förelåg den i tre volymer och jag säger först nåt meningslöst om att det är ett verk eller en bok trots tre delar. Jo, det är hon medveten om. Då kan jag inte hålla mig och utbrister: - Åh tänk att du ska ägna tid åt Time and Narrative! Jag är inte burdus utan snarare ganska lågmäld och mild i mitt tonfall.

Låntagaren ryggar ändå tillbaka uppenbart överraskad av det bibliotekspersonalen kläcker ur sig. Hon tittar på mig först som om hon inte riktigt vet om jag driver med henne eller ej. - Blir du avundsjuk, frågar hon. - Jo, ja kanske det, svarar jag, lite avund känner jag nog i ärlighetens namn. Jag tänker att jag får göra andra saker i mitt jobb som är roliga men säger det inte. Utan jag säger: - Och tänk vilken tur du har som kan läsa den i översättning, det hade ju varit jobbigt att läsa verket på originalspråk! Jag säger något om att hon får ursäkta mig men Ricœur är min favoritfilosof och jag ber om tillåtelse att ge mitt favoritcitat av honom.. Hon ser förvånad ut och rätt överrumplad men hon fick ett vänligt bemötande och hon fann sig och berättade att Ricœur är rätt inne inom pedagogiken just nu. - Det var intressant att höra, sa jag med uppriktigt intresse.

Hon fick en påse när hon bad om det och utlånet gjordes korrekt - så jag tror att jag undgår kritik för det inträffade. Hon fick i dag ett överraskande möte med biblioteket det kan jag garantera. Och jag har lovat mig själv att inte mera skämmas över kunskap och bildning i den mån jag har några ytterst små flarn av dessa.

När det gäller evidensbaserade studier så är diskussioner om best practice och evidence based librarianship ganska inne just nu (tror jag för inte har jag den omvärldskoll som jag brukade ha) i branchen. Evidence based academic or information literacy? Det kunde vara intressant att hitta motsvarande epistemologiska spänning inom Library and Information Sciences LIS. Jag undrar om min gamla hypotes om en realistisk ontologi i kombination med en relativiserad epistemologi fortfarande står sig eller om jag skulle behöva se världen med andra glasögon tio år efter mina studier.

Dessutom är jag alltid intresserad av att vända och vrida på sådant som är hett och hippt eller på. En självreflektion har större förändringspotential liksom en intern kritik är mer intressant än sådan som kommer från kontrahenter. Eller?