Inför det nya året 2008

Så vad gör man den sista lördagkvällen 2007? Jo, börjar förbereda nästa års undervisning varhelst jag kan få komma nära de som ska studera företagsekonomi. Surfar lite för att se vad som hänt sen förra terminens upplägg. Leta efter nya infallsvinklar på hur vi ska höja vår informationskompetens denna gång.

Tänkte mig först ett litet pass med internetsajter och internetsurfande. Starten äger rum på intute (tidigare hette det SOSIG) Och eftersom företagsekonomin hör till samhällsvetenskaperna så bokmärker vi direktsajten för dessa:

http://www.intute.ac.uk/socialsciences/

På denna portal eller ämnesguide, om ni så vill, eller gateway, kärt barn har många namn, som länkar till sajter inom den akademiska sfären tänkte jag mig att med hjälp av en virtuell träningssida på ett pedagogiskt sätt leda in studenterna på det som är publikationer inom företagsekonomin.

Intute: Virtual Training Suite

virtual guide to Internet for Business Studiesintute är en gateway eller portal för samhällsvetenskapernasom är en bra ingång till sajter av alla slag även inom företagsekonomin.

När man googlar (säger ni googla när ni surfar via webbläsaren/browsern?) så kan man skriva in flera ord i rad med mellanslag mellan för att få en bra träff - ju fler precisa ord man skriver in det vill säga. Mätningar visar att vi allra oftast skriver in ETT ord i sökrutan i google. Skriv in TVÅ eller våga dig på tre eller fyra och jämför relevansen på de översta fyra - fem träffarna!

Via en portal i jämförelse med google (om det är det som man söker i när man säger att man söker på internet) kan man sålla bort ganska mycket eftersom där erbjuds rekommenderade sajter inom ett visst område.

Guiden är gjord för att "improve our internet skills" men jag ska använda den till något annat (förutom att jag tipsar om att man kan ta guiden Andy Hargrave, Content Developer, Biz/ed,
UK vid handen för självstudier och genom att man samlar användbara länkar i en kundkorg och sen kan mejla dem för eget syfte senare)

Jag brukar gärna utgå från källorna snarare än referenserna till dem även om det är svårt för mig att skilja dessa åt ibland- man blir skadad i jobbet. Att internet är ett överflöd av källor gör att den indelning som görs av sources- källorna är rätt användbar för såväl vana som ovana internetsökare. Det finns fem huvudgrupper av källor i denna träningssajt från intutet. Det är organisationer, informella organisationer, massmedia, personer (individer) samt publikationer.

Man kan med fördel kommentera dessa gruppers information på internet om man tänker sig lite mer fokus på källkritik på internet. Källkritik är och förblir en viktig och oupphörlig sak för såväl lärare som bibliotekarier att behandla och diskutera med studenter, det är fundamentalt för högre utbildning.

Det leder oss in på publicerat material som ligger åtkomligt på internet för dem
som är registrerade användare vid högskolan. Från det publika till det exklusiva internet.

google scholar är dock outstanding när det gäller vetenskapliga artiklar och rapporter; givet att man går invia bibliotekets webbplats (och vår proxyserver) så ges länkar direkt från google scholar till själva dokumentet (som jag ofta kallar artikeln) i sin helhet - så kallad fulltext av de elektroniska tidskrifter som högskolan prenumerar på.

En liten utvikning är på sin plats om sådant material som man kan få tillgång till som anställd eller student vid högskolan. Exklusiviteten ligger i att det finns restriktioner för hur man använder källorna. Det handlar om upphovsrättsskyddat material som vi oftast äger rätt att skriva ut för eget bruk i ett exemplar. Det är inte tillåtet att spara eller vidarebefodra artiklar ur elektroniska tidskrifter. Detta material är också exklusivt avsett för utbildning och forskning vilket gör att det i en eller annan form är subventionerat av staten.

Källor ska man alltid ge credit, man kan uttrycka det som att att en grundsten i vetenskapligt baserad aktivitet bygger på att man talar om och visar vem som sagt och skrivit vad.

Tillbaka till det kommersiella google scholar: Ett par klick från sökningen till fulltext alltså - till skillnad från sökningar i Samsök eller ELIN. Jag hoppas mycket på samsök framöver men den ska tugga sig igenom och göra sökningar i flera databaser på ett sätt som gör att det tar tid. Och vi blir allt mer bortskämda med korta svarstider.

Libris - som varje medborgare och företagsekonom eller statstjänsteman med för den delen - ska vara bekant med - har lanserat nytt gränssnitt. Libris innehåller (kort uttryckt) hänvisningar till alla böcker som finns vid svenska universitetsbibliotek och här är den engelska genvägen som kommer vara betydelsefull för de internationella studenterna
hos oss: http://libris.kb.se/setattribute?language=en&redirect=http://libris.kb.se
Vi använder den för fjärrlån biblioteken emellan till gagn för studier och forskning i Sverige.

Förutom intute finns andra portaler eller gratis sökmotorer för specifikt vetenskaplig informationtill exempel scirus.com eller google scholar. Såg en rankning för sajter nyligen.
På topp låg intute följt av BBC:s sajt och sedan kom Dictionary.com där finns t ex en funktion där vi får uppslagsord till flera olika språk eller en funktion som direktöversätter text. Har ej testat den senare ännu och vet inte så mycket om dessa sajter typ babelfish som kanske är mest känt.

Via bibliotekets webbplats kan man nå en annan sökmötet nämligen scirus har en finess med att lista närliggande och rekommenderade sökord i den högra menyn så att man kan få kläm på och ringa in ett intresseområdes namn och begrepp inom området på engelska.
här kan man få både websajter men också länkar till artiklar och forskningsrapporter.

Om vi går tillbaka till intute där vi började med guiden så ser vi att övriga internet delas in genom andra sorts dokument eller sajter som inte nödvändigtvis är publicerat material utan webbsidor av olika slag.

Kanske ska man sluta där med nåt flagrant exempel på brist på trovärdighet? Nej, det får gymnasieskolan ägna sig åt, kan jag tycka. Källkritik av internetsajter hinner vi inte med som bibliotekarier på högskolan eftersom vi oftast får max ett par timmar till förfogande för en hel utbildning på tre-fyra år. Då gäller minsann att prioritera och att helt utgå ifrån de informationsbehov som finns just här och nu. Helst vara problemorienterade i vår undervisning och situationsanpassade på olika sätt. Om jag får så håller jag gärna en föreläsning för studenterna först så att jag kan tala ganska oavbrutet men det måste följas av egen tid framför dator i direkt anslutning för egna aktivikteter.

Men mer om det senare för nu sätter jag punkt.