"Älska ekonomer!"

Viveca Nyström har tillsammans med Linnea Sjögren startat bloggen
Nyttovärdering av bibliotek och jag blev verkligen glad när jag fann bloggen!

Viveca jobbade länge på Traktören i Göteborg, ett förvaltningsbibliotek och har nu vågat steget och blivit egen konsult: Hon har givit ut sina tankar och idéer om hur biblioteken är i behov av hållbarhet ur ekonomisk synvinkel i bokform. Lovvärt! Ingen överlever av kärlek allena. Jag menar att just nytta är en företeelse som för mig ligger inbäddat i bibliotek som företeelse och begrepp. Viveca skriver rappt och elegant den 4 september:

"Bibliotek behöver inte bara kärlek. De behöver ekonomistyrning också, med allt vad det innebär av mätning, utvärdering och nyckeltal. Och när man dödsföraktande kastar sig i famnen på controllers och redovisningskonsulter, så upptäcker man att de tar emot en med öppna armar! Kom och lyssna på våra erfarenheter av samarbete med “den andra sidan”, en mesallians som gav oss nya verktyg för att visa på nyttan av biblioteksverksamhet."

källa: http://biblioteksnytta.wordpress.com/2008/09/04/alska-ekonomer

Kanske är detta med att älska ekonomer medvetet provokativt av Viveca i förhållande till biblioteksansvariga runt om i kommuner och landsting och kampanjen som gick ut på att älska bibliotek. Vi behöver fler bibliotekarier som kan leda verksamheter och vi behöver lära oss att räkna med immateriella resurser för att rädda biblioteken - även om jag hoppas att rykten om bibliotekens död förmodligen är starkt överdrivna och har med politik att göra.

Nyttoaspekten och att skapa mesallianser (nytt ord för mig - ska slås upp) innebär mer än att krama controllers förstås! Jag har blivit upplärd i att biblioteken alltid måste veta varför de finns och sedan tålmodigt och långsiktigt kommunicera uppdraget tydligt och begripligt. Definitionen av uppdraget och tolkningsföreträdet är inte förbehållet bibliotekarien, det tycker jag vore förmätet att tro.

Bibliotek och arkiv har alltid roller att spela i olika sammanhang och i olika organisationer. Den organisatoriska kulturen och kartan ser olika ut och en framgångsfaktor borde vara att känna sin omgivning så väl att det blir möjligt att gemensamt värdera nyttan ur olika perspektiv. Dialogen med avnämaren, användaren och omvärlden (vilket egentligen är samma sak?) är det som är den ständiga utmaningen och som leder till en hållbar utveckling på sikt. Värdet på verksamheten är immateriellt men kan älskas av en ekonom som äger den förmågan.

Nyttan kan vara immateriell eller mätbar, pragmatisk eller moralisk och den kan vara mer eller mindre hållbar. Definitioner av nytta är intressanta. Den får kanske någon effekt på hur vi definierar kunskap (det vill säga ur kunskapsteoretiskt perspektiv, grunderna för vad vi vet och hur vi vet) och för mig är nytta inbakad i en kunskapande handling. Kunskapande, läs forskande som handling är troligen det mest nyttiga som människan ägnar sig åt jämte självklart allt annat skapande.

Nu kanske jag flummar iväg för mycket men tänkandet kring begrepp som nytta, bibliotek, kunskap, behöver utrymme. Kunskapandets artefakter leder oss ju ändå alltid tillbaka till biblioteken, dokumenten och arkiven. I evighet. Amen. Eller?