Ett nytt (kreativt?) år

Så hur kommer nästa år att gestalta sig? Förenklade rutiner, enhetligare tjänster och mer undervisningstimmar. Fler tjänstgöringstimmar ute i biblioteket på grund av personalnedskärningar och fler arbetstimmar på grund av ökad tjänstgöringsgrad. Jag är glad över att inte vara varslad som så många andra detta nyår.

För egen del försöka hitta förnöjsamheten som är en dygd i mina ögon. Det sker ej med lätthet varje dag om yrket valdes för att få ihop pengar till hyra och uppehälle och att kunna få ett fast arbete snarare än för intellektuell utmaning eller personlig utveckling. Dessutom är och förblir bibliotekariens yrkesetik relativt hederlig i någon bemärkelse. Påståendena "kunskap är emanciperande" och "kunskap är makt" ligger implicita i varje dags arbete med att tillgängliggöra kunskapen. Jag tänker mig att forskaren på samma sätt producerar kunskapen men sällan delar den med andra utanför sin egen gemenskap.

Det är lätt att fastna och göra ett administrativt system till ett mål i sig när åren går. Det är betydligt svårare att hitta motivation, lekfullhet och kreativitet om systemet inte endast är ett verktyg utan blir ett mål i sig. System är i sig aldrig motiverande utan utgör en direkt motsats till kreativitet. Kreativitet innebär ett växelspel mellan kaos och ordning men kreativitet för mig är inte systematisk. Rätta mig om jag har fel höll jag på att tillägga men frågan handlar inte om huruvida jag har rätt eller fel den här gången.

På tal om kreativitet så har jag återigen sett Larry Lessigs inlägg om user driven content och även om inte hela föreläsningen faller mig i smaken så sägs något väsentligt om den nya form av kreativitet som likt maskrosor i asfalten tar sig upp och utmanar ett juridiskt system.

Jag hade ofta idéer och jag delade ofta med mig av dem i min organisation och blev mestadels mött av tystnad. Jag fick sällan några kommentarer, varken positiva eller negativa på mina idéer förrän först de senaste två åren. Min slutsats blev inte att det är dumt med idéer utan att det inte finns så många i min närmaste omgivning att dela dem med. Varför det blev så ska jag låta vara osagt just nu men jag tror att kreativitet i en kunskapsorganisation är en social aktivitet och ej ett individualistiskt projekt.

Ska läsa en krönika om en utlovad renässans för referensarbetet och se om jag blir på bättre humör.