Om bevis och tolkning

Ska förbereda databasdemo för distriktssköterskor och fortbildning i folkhälsoarbete men fastnar i kurskravet på evidensbaserat tänkande. Jag känner att det för mig är omöjligt att inte begripa sammanhanget där jag är ombedd att medverka.

Ramlar in i oerhört intressant kontrovers inom evidensbaserad medicin. Jag märker att jag klarar av att bara liksom nosa på de olika argumenten som ganska självklart rör både ontologiska och epistemologiska utgångspunkter. Lägger åt sidan. Men nu har jag lärt mig: skriv först några rader. Dokumentera först själva essensen i det du finner - så kan du släppa saken och jobba vidare. Jobba innebär för mig något helt annat än att skapa kunskap. Mitt arbete är att hitta en vinkel på hur jag i ett visst sammanhang gör källorna begripliga och relevanta. Finns ett uns av eget engagemang så märks det i föreläsningssalen. Finns det inget patos så är studenterna de första att reagera.

Ska lämna ut fjärrlån vid informationspunkten. Låntagaren har beställt Time and Narrative av ingen mindre än Paul Ricœur. På engelska förelåg den i tre volymer och jag säger först nåt meningslöst om att det är ett verk eller en bok trots tre delar. Jo, det är hon medveten om. Då kan jag inte hålla mig och utbrister: - Åh tänk att du ska ägna tid åt Time and Narrative! Jag är inte burdus utan snarare ganska lågmäld och mild i mitt tonfall.

Låntagaren ryggar ändå tillbaka uppenbart överraskad av det bibliotekspersonalen kläcker ur sig. Hon tittar på mig först som om hon inte riktigt vet om jag driver med henne eller ej. - Blir du avundsjuk, frågar hon. - Jo, ja kanske det, svarar jag, lite avund känner jag nog i ärlighetens namn. Jag tänker att jag får göra andra saker i mitt jobb som är roliga men säger det inte. Utan jag säger: - Och tänk vilken tur du har som kan läsa den i översättning, det hade ju varit jobbigt att läsa verket på originalspråk! Jag säger något om att hon får ursäkta mig men Ricœur är min favoritfilosof och jag ber om tillåtelse att ge mitt favoritcitat av honom.. Hon ser förvånad ut och rätt överrumplad men hon fick ett vänligt bemötande och hon fann sig och berättade att Ricœur är rätt inne inom pedagogiken just nu. - Det var intressant att höra, sa jag med uppriktigt intresse.

Hon fick en påse när hon bad om det och utlånet gjordes korrekt - så jag tror att jag undgår kritik för det inträffade. Hon fick i dag ett överraskande möte med biblioteket det kan jag garantera. Och jag har lovat mig själv att inte mera skämmas över kunskap och bildning i den mån jag har några ytterst små flarn av dessa.

När det gäller evidensbaserade studier så är diskussioner om best practice och evidence based librarianship ganska inne just nu (tror jag för inte har jag den omvärldskoll som jag brukade ha) i branchen. Evidence based academic or information literacy? Det kunde vara intressant att hitta motsvarande epistemologiska spänning inom Library and Information Sciences LIS. Jag undrar om min gamla hypotes om en realistisk ontologi i kombination med en relativiserad epistemologi fortfarande står sig eller om jag skulle behöva se världen med andra glasögon tio år efter mina studier.

Dessutom är jag alltid intresserad av att vända och vrida på sådant som är hett och hippt eller på. En självreflektion har större förändringspotential liksom en intern kritik är mer intressant än sådan som kommer från kontrahenter. Eller?

Snart nytt år och ny undervisning

Så vad gör man den sista lördagkvällen 2007?

Jo, börjar förbereda nästa års undervisning varhelst jag kan få komma nära de som ska studera företagsekonomi. Surfar lite för att se vad som hänt sen förra terminens upplägg. Leta efter nya infallsvinklar på hur vi ska höja vår informationskompetens denna gång.Tänkte mig först ett litet pass med internetsajter och internetsurfande. Starten äger rum på intute (tidigare hette det SOSIG) Och eftersom företagsekonomin hör till samhällsvetenskaperna så bokmärker vi direktsajten för dessa:

http://www.intute.ac.uk/socialsciences/

På denna portal eller ämnesguide, om ni så vill, eller gateway, kärt barn har många namn, som länkar till sajter inom den akademiska sfären tänkte jag mig att med hjälp av en virtuell träningssida på ett pedagogiskt sätt leda in studenterna på det som är publikationer inom företagsekonomin.

Intute: Virtual Training Suite
virtual guide to Internet for Business Studiesintute är en gateway eller portal för samhällsvetenskapernasom är en bra ingång till sajter av alla slag även inom företagsekonomin.
När man googlar (säger ni googla när ni surfar via webbläsaren/browsern?) så kan man skriva in flera ord i rad med mellanslag mellan för att få en bra träff - ju fler precisa ord man skriver in det vill säga. Mätningar visar att vi allra oftast skriver in ETT ord i sökrutan i google. Skriv in TVÅ eller våga dig på tre eller fyra och jämför relevansen på de översta fyra - fem träffarna!
Via en portal i jämförelse med google (om det är det som man söker i när man säger att man söker på internet) kan man sålla bort ganska mycket eftersom där erbjuds rekommenderade sajter inom ett visst område.

Guiden är gjord för att “improve our internet skills” men jag ska använda den till något annat (förutom att jag tipsar om att man kan ta guiden Andy Hargrave, Content Developer, Biz/ed,UK vid handen för självstudier och genom att man samlar användbara länkar i en kundkorg och sen kan mejla dem för eget syfte senare)

Jag brukar gärna utgå från källorna snarare än referenserna till dem även om det är svårt för mig att skilja dessa åt ibland- man blir skadad i jobbet. Att internet är ett överflöd av källor gör att den indelning som görs av sources- källorna är rätt användbar för såväl vana som ovana internetsökare. Det finns fem huvudgrupper av källor i denna träningssajt från intutet. Det är organisationer, informella organisationer, massmedia, personer (individer) samt publikationer.
Man kan med fördel kommentera dessa gruppers information på internet om man tänker sig lite mer fokus på källkritik på internet. Källkritik är och förblir en viktig och oupphörlig sak för såväl lärare som bibliotekarier att behandla och diskutera med studenter, det är fundamentalt för högre utbildning.

Det leder oss in på publicerat material som ligger åtkomligt på internet för demsom är registrerade användare vid högskolan. Från det publika till det exklusiva internet.
google scholar är dock outstanding när det gäller vetenskapliga artiklar och rapporter; givet att man går invia bibliotekets webbplats (och vår proxyserver) så ges länkar direkt från google scholar till själva dokumentet (som jag ofta kallar artikeln) i sin helhet - så kallad fulltext av de elektroniska tidskrifter som högskolan prenumerar på.

En liten utvikning är på sin plats om sådant material som man kan få tillgång till som anställd eller student vid högskolan. Exklusiviteten ligger i att det finns restriktioner för hur man använder källorna. Det handlar om upphovsrättsskyddat material som vi oftast äger rätt att skriva ut för eget bruk i ett exemplar. Det är inte tillåtet att spara eller vidarebefodra artiklar ur elektroniska tidskrifter. Detta material är också exklusivt avsett för utbildning och forskning vilket gör att det i en eller annan form är subventionerat av staten.

Källor ska man alltid ge credit, man kan uttrycka det som att att en grundsten i vetenskapligt baserad aktivitet bygger på att man talar om och visar vem som sagt och skrivit vad.
Tillbaka till det kommersiella google scholar: Ett par klick från sökningen till fulltext alltså - till skillnad från sökningar i Samsök eller ELIN. Jag hoppas mycket på samsök framöver men den ska tugga sig igenom och göra sökningar i flera databaser på ett sätt som gör att det tar tid. Och vi blir allt mer bortskämda med korta svarstider.

Libris - som varje medborgare och företagsekonom eller statstjänsteman med för den delen - ska vara bekant med - har lanserat nytt gränssnitt. Libris innehåller (kort uttryckt) hänvisningar till alla böcker som finns vid svenska universitetsbibliotek och här är den engelska genvägen som kommer vara betydelsefull för de internationella studenterna hos oss: http://libris.kb.se/setattribute?language=en&redirect=http://libris.kb.se
Vi använder den för fjärrlån biblioteken emellan till gagn för studier och forskning i Sverige.


Förutom intute finns andra portaler eller gratis sökmotorer för specifikt vetenskaplig informationtill exempel scirus.com eller google scholar. Såg en rankning för sajter nyligen.
På topp låg intute följt av BBC:s sajt och sedan kom Dictionary.com där finns t ex en funktion där vi får uppslagsord till flera olika språk eller en funktion som direktöversätter text. Har ej testat den senare ännu och vet inte så mycket om dessa sajter typ babelfish som kanske är mest känt.
Via bibliotekets webbplats kan man nå en annan sökmötet nämligen scirus har en finess med att lista närliggande och rekommenderade sökord i den högra menyn så att man kan få kläm på och ringa in ett intresseområdes namn och begrepp inom området på engelska.här kan man få både websajter men också länkar till artiklar och forskningsrapporter.

Om vi går tillbaka till intute där vi började med guiden så ser vi att övriga internet delas in genom andra sorts dokument eller sajter som inte nödvändigtvis är publicerat material utan webbsidor av olika slag.

Kanske ska man sluta där med nåt flagrant exempel på brist på trovärdighet? Nej, det får gymnasieskolan ägna sig åt, kan jag tycka. Källkritik av internetsajter hinner vi inte med som bibliotekarier på högskolan eftersom vi oftast får max ett par timmar till förfogande för en hel utbildning på tre-fyra år.

Då gäller minsann att prioritera och att helt utgå ifrån de informationsbehov som finns just här och nu. Helst vara problemorienterade i vår undervisning och situationsanpassade på olika sätt. Om jag får så håller jag gärna en föreläsning för studenterna först så att jag kan tala ganska oavbrutet men det måste följas av egen tid framför dator i direkt anslutning för egna aktivikteter. Men mer om det senare för nu sätter jag punkt.