Vad handlar det om egentligen?

legitimering, konstruktion av ett ämne, markering av vad som hör hit och vad som inte hör hit. makt naturligtvis och så ansvar som går hand i hand eller är andra sidan av myntet. Många på min arbetsplats har och tar ansvar men har lite inflytande. En hel del andra har och tar makt men tar inget ansvar.

Kan man formulera sig kring detta med vikten av att veta sin roll som bibliotekarie i förhållande till forskaren. Det betonades i paj-projektet som västentligt. Varför får inte bibliotekarien lägga sig forskningsområdet för att bli framgångsrik i sin roll som kontaktbibliotekarie? Det undrar jag. Är det ens möjligt att INTE någon gång ha uppfattningar om vetenskapsområdet? Och jag skulle gärna vilja veta varför det inte är tillåtet. Ur bibliotekets perspektiv och ur forskarens. Brukar inte bibliotekspraxis vara ett område som alla uttalar sig om? Jag tänker ibland på den tysta kunskap som vi äger som handlar om just att man ständigt gör bedömningar av hur mycket information och på vilket sätt den ska presenteras för personen som står framför en. I förhållande till läraren kanske man vinklar på ett sätt och inför grundutbildningsstudenten på ett annat. Jag menar naturligtvis inte att meningen blir annorlunda, men vi tar hänsyn till, eller tror oss göra i alla fall, vilken mängd av information och i vilken form den ska levereras. Jag märker att jag har ett alltmer instrumentellt informationsbegrepp. Men det beror nog på företagsekononomins karaktär samt på att jag på det sättet skiljer kunskaperna inom mitt ämne ifrån kunskaper jag har i mina egna ämnen. För att kunna klara av jobbet utan att bli tokig.


Jag uttalde mig lite drömmande om att kunna ägna sig åt att skriva på heltid. Varpå forskaren säger: Det vilar ett ANSVAR över det där.. jo, jo. Visst är det så svarade jag, det är sant. Och han tröstar mig med att den uppgift jag utför är betydelsefull för organisationen. Ack, ja. Som om vi inte redan är jävligt medvetna om vilken nyckelroll vi spelar men som vi varken har betalt för eller som belönas på annat sätt. Jag förstår varför bibliotekarierna på högskolor och universitet med tiden blir blassé och ointresserade av organisationens mål. Vi är ofta den mest initierade gruppen och vi är så flexibla och förstående och redo att hjälpa.